Natthelg!

Alla mina vänner är ute och festar och har kul..
Jag sitter i soffan på jobbet med min laptop på magen, det enda ljuset i lägenheten är från datorn, jag dricker te och lyssnar på musik som jag vill ska väcka mina känslor, de vilande, men ändå befintliga sakerna inuti mig som så lätt låser in sig i mitt djupaste och nyckeln sväljer monstret som bor i mig..
Det som slår mig är att hur festsugen jag än är idag, då jag vet hur kul alla har, så är jag inte sprattlig i magen, precis som jag brukar bli i vanliga fall, paniken som växer, oj vad det känns som att jag missar saker, jag missar något kul, alla har så himla mkt roligare än mig! Men nä, så är det inte nu, det är för att min kontroll på världen har släppt, vad folk gör det händer oavsett om jag är där eller ej, om jag är med och upplever det tillsammans med dom, eller om jag bara får höra om det efteråt, vissa saker vill man inte ens vara där då det händer.. Jag känner mig lugn och jag känner bara KICKA ASS och ta en jävel för mig med!

Ni ska veta att mitt största problem med mig själv är att jag är väldigt kontrollerande, inte på det sättet att jag vill styra folk, men jag vill veta allt som händer, vad alla tänker och känner, vad de gör osv, helt enkelt känna att jag har en ständig pejl på läget, men jag har insett att detta är otroligt jobbigt för mig, för jag kan inte hålla koll på allt hela tiden, och ibland är det inte bra att veta allt heller.. så jag har släppt det, vad som händer åker ut i universum, för det som är menat det är menat och det jag ska veta, det får jag veta tids nog. Ingen panik, bara jag och min tekopp och en mysig känsla i kroppen, en glädje som jag är välsignad att behärska, ett ansvar.. över mig själv, över mina tankar, över mina känslor, över mitt liv! Jag älskar känslan av frihet, min makt att förändra, min makt att välja vägar som jag går för min egen skull..
Om än jag kan känna mig kluven i vars jag ska gå, så vet jag att om jag bara släpper det, så kommer det som är menat ska ske, ske, oavsett hur jag väljer så kommer jag hamna där jag ska till slut!
Alla mellanlandningar ger mig också något, eller den vilande tiden innan stormen, allt ger mig styrka, det inser man en dag, hur mkt den där människan påverkade mig, eller wow vad den där händelsen gav mig mycket, det kan man se senare då man fått distans till saker och ting! Så är det! =)

Citerar Nalle Puh: Om man inte vet vars man ska är det ingen idé att skynda sig, man vet ändå inte när man kommer fram!

Sen några rader till en speciell person:
Det är med kärlekens lotteri som med alla de andra, du kan inte satsa halvt och hoppas på full vinst.

Ha så kul ikväll! =)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0