You are running like a rabbit on speed in my fucking mind.
Det är som om det vore ett tryckfel,
men allt är väl bara ett jävla fulspel,
som att man hela tiden stör sig på småfel
och man kan önska att man hade en reservdel
för varenda jävla tankefel, hjärnans kapacitet beräknas till en tiondel
men alla kör väl med taktikspel, alla begår tjänstefel
för jag är chefen som bryter mot lagen emot mig själv, så jag får härda slagen
hade jag fått bestämma hade jag aldrig blivit antagen, hade blivit avslagen,
fått lönen avdragen, kanske jag hade lärt mig nåt av alla bakslagen,
men kanske blir man som man säger, formad av gårdagen?
för alla gånger man blivit nedslagen, alla de där misstagen.
Men ändå är du svårslagen, du bryter mot tyngdlagen,
jag svävar högre än Gud, jag får fan gåshud, får svindel, borde ge dig förbud
ändå är det tyst, inte ett ljud, borde ge dig besöksförbud,
men det är svårt då jag aldrig ser dig, fast jag egentligen ser dig hela tiden
det är inte ens den rätta årstiden, jag blir fan helt förvriden,
varför i helvete blev jag satt på övertiden, vem satte uppsägningstiden?
För inte fan var detta nåt jag direkt valde, vad fan är du den utvalde?
Hör du inte hur fel det låter? det är inget jag tillåter, jag vill vända åter,
kanske bara överlåter det till ingenting och ingenstans att avgöra,
så kan jag bara få frigöra istället för att förstöra, sluta förföra,
det var allt jag ville framföra, viska i ditt öra, kanske är dags att bokföra,
jag vill inte uppröra, jag ville bara tydliggöra, och helst av allt hade jag velat sammanföra,
kanske inte ens ville att det skulle upphöra.
