My heart beats like a drum, like a drum!

Dag 02 - Min första kärlek
Dag 03 - Mina föräldrar
Dag 04 - Det här åt jag i dag
Dag 05 - Vad är kärlek?
Dag 06 - Min dag
Dag 07 - Min bästa vän
Dag 08 - Ett ögonblick
Dag 09 - Min tro
Dag 10 - Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 - Mina syskon
Dag 12 - I min handväska
Dag 13 - Den här veckan
Dag 14 - Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 - Mina drömmar
Dag 16 - Min första kyss
Dag 17 - Mitt favoritminne
Dag 18 - Min favoritfödelsedag
Dag 19 - Detta ångrar jag
Dag 20 - Den här månaden
Dag 21 - Ett annat ögonblick
Dag 22 - Det här upprör mig
Dag 23 - Det här får mig att må bättre
Dag 24 - Det här får mig att gråta
Dag 25 - En första
Dag 26 - Mina rädslor
Dag 27 - Min favoritplats
Dag 28 - Det här saknar jag
Dag 29 - Mina ambitioner
Dag 30 - Ett sista ögonblick

Dag 2 (Min första kärlek)

Min första kärlek hade jag redan på dagis, en kille som heter Jens.
Jag var dödskär i Jens och jag jagade honom varje dag för att bombardera honom med pussar! Haha..

Jens tyckte juh givetvis att jag var ganska jobbig som jagade honom, så han berättade det för sin mamma och hon hade sagt till Jens att om han pussade mig tillbaka, så kanske jag skulle sluta..
Så en dag så var vi hemma hos några kompisar som hade en våningssäng, och jag satt högst upp och Jens kom och klättrade upp och gav mig en puss, jag trodde att jag skulle dö ;P haha!
Jag kan juh säga att det gjorde det kanske inte lättare för stackars Jens, det gjorde nog bara att jag jagade honom ännu mer!

En gång så satt jag och pratade med min mormor (då var jag kanske 6 år) det löd ungefär såhär:
Jag: - Mormor, jag vet vem jag ska gifta mig med!
Mormor: - Jasså? Med vem då?
Jag: - Jens!
Mormor: - Men är han kär i dig då?
Jag: - Nej.. Men det kommer han att bli!

Hahaha!

Min första riktiga kärlek var i Jocki, min idag bästa killkompis!
Det var när jag var 12 år och jag kan säga att jag på riktigt aldrig har varit så kär i någon varken efter eller innan, det var en ganska jobbig känsla  minns jag!
Jag ville nämligen inte vara kär i honom, för han var 1,5 år yngre än mig och i den åldern var det känsligt, så jag tyckte bara att det vore pinsamt, men min kropp reagerade stenhårt varje gång jag såg honom, hörde honom, eller bara tänkte på honom.
Mitt hjärta rusade på allvar i 190, jag blev till och med generad minns jag (Jag blir typ seriöst aldrig det! haha) jag fick typ ont i magen och jag gjorde verkligen allt för att förtränga känslan jag hade, men efter ett ganska bra tag så bestämde jag mig för att acceptera det och skita i vad alla andra tyckte och i att jag inte ville vara kär i honom, så jag ringde honom och berättade för honom att jag tyckte om honom.
Vi umgicks varje dag och vi var verkligen kära i varandra, dessutom så hade vi ett jätte vuxet förhållande trots att vi var så unga, det var fint, vi var väl tillsammans i typ 1 år eller nåt sånt, men sen växte vi ifrån varandra, som tur är finns den fina vänskapen kvar mellan oss och jag kan säga att det är nog egentligen den enda kärleken i mitt liv där jag på allvar har känt att jag verkligen, verkligen älskat någon, för jag kommer alltid att älska honom, jag har gjort det i 11 år och jag kommer älska honom till den dag jag dör!
Det finns olika typer av kärlekar, det finns kärlek som man väljer, kärlek som vänder, kärlek som bara är och det här är det närmsta äkta kärlek för mig!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0